Sök produkt:

Fältarbete räddar rävar

Fjällrävsforskaren Rasmus Erlandsson berättar om sommarens fältarbete

Sommarfältarbetet syftar till att samla in data till forskning, och att hjälpa länsstyrelsen med inventering och bevarandeåtgärder. Själva upplägget kan liknas vid att vi lägger pussel. Vi vet var lyorna ligger sedan tidigare, och länsstyrelsens personal har oftast information om hur det såg ut med aktivitet på de olika lyorna på vårvintern. Det betyder att vi har rambitarna på plats, men för att ta reda på hur det ser ut i detalj måste vi ut och besöka lyorna.

Totalt kan det vara upp emot 60-70 lyor som ska besökas i ett område. Alla år är olika, så vissa år går inventeringarna snabbare än andra, allt beroende på lämmelcykeln och vädret. Finns det gott om smågnagare blir det fler kullar och mer arbete.

Tio dagars rutter på kalfjället

Volontärerna delas in i par och får var sin rutt som tar ungefär 10 dagar, eftersom man inta orkar bära mat för så mycket längre tidsperioder. Samtidigt är det viktigt att vara ute så länge som möjligt i streck så att man inte behöver lägga tid på att gå upp och ner från kalfjället. Lyorna ligger mitt ute på fjället, med någon mils mellanrum fågelvägen. Ibland kan man dra nytta av leder en bit på vägen, men till största del gäller det att gå i oledad terräng. Avstånden är stora och allt som ska med måste bäras på ryggen.

Eftersom vi går två och två kan man dela på en del gemensam utrustning som kök och tält vilket gör det hela lite lättare. Samtidigt måste man bära med sig en del forskningsutrustning som väger en del extra.

Fältarbetet i praktiken

Volontärerna kan antingen ha till uppgift att spana och inventera bytesdjur, eller spana och märka valpar. Information om bytesdjuren behövs för att förstå vilka förutsättningar rävarna har de olika åren. Märkningen gör att vi kan följa enskilda individer under deras levnadslopp, vilket annars är svårt när det gäller vilda djur. Dessutom samlar vi vid märkningen in DNA vilket öppnar för många forskningsfrågor.

Oftast har vi fått information från naturbevakarna på länsstyrelsen om vilka lyor som varit aktiva på vårvintern. Om det varit mycket aktivitet är det troligt att det finns valpar på lyan, men det är först när alla lyor är besökta på sommaren som vi vet säkert var det finns kullar och inte. Därför är rapporterna från spaningslagen avgörande för att det ska gå att lägga upp märkningen. Själva märkningen kräver övning eftersom det är lite lurigt att handskas med vilda djur som inte är vana vid människor, och som tycker att vi är skrämmande. Därför är det viktigt att alla som jobbar med märkning får lära sig av någon som varit med och märkt tidigare år, och får öva tillsammans med dem.

När vi kommer fram till en lya gäller det att ta reda på om den är bebodd eller inte, och om där finns valpar. Först och främst spanar vi av lyan på håll. Om vi inte ser några rävar får vi titta efter spår av aktivitet, som färsk spillning eller om någon nyligen har grävt på lyan. Även om det är fullt med valpar i lyan är det inte säkert att de kommer upp på flera timmar, så verkar det som att en lya är bebodd slår vi läger och håller span på lyan i ett dygn. Då får man som regel en bra uppfattning om vilka vuxna som är på lyan, om det finns valpar och i så fall hur många. Har man otur är vädret dåligt och då kan man behöva stanna ytterligare tid på lyan för att få någon klar bild av läget. I värsta fall måste man gå vidare även om man inte är säker på sin sak, och i så fall måste lyan besökas igen senare vilket kan vara tidsödande.

När vi besöker lyorna hjälper vi också till att fylla på hundmat i de matstationer som naturbevakarna på länsstyrelsen har satt ut för att hjälpa rävarna de år när det är ont om mat. Vi rapporterar också hela tiden in till naturbevakarna var det finns kullar, hur mycket mat som har gått åt, och var vi har fyllt på. På så vis kan de vara effektiva när det gäller att få ut mer mat, och nya automater när det dyker upp rävar på lyor som tidigare inte varit bebodda.

Planerna ändras ofta

Eftersom vi alltså inte vet hur läget ser ut i detalj förrän vi har börjat få in rapporter från spaningslagen går det inte att veta på förhand exakt hur arbetet ska läggas upp. Och eftersom väder och annat kan ställa till det ändras planerna hela tiden, allt eftersom rapporter kommer in. Därför är det viktigt att hela tiden omvärdera tidigare planer och kunna improvisera. För att göra saker och ting extra besvärliga är mobiltäckningen ofta inte den bästa i fjällen, och i vissa områden kan det vara svårt att få veta vad som händer. Eftersom den som planerar arbetet också är ute i fält kan det av och till vara riktigt krångligt att kommunicera. Som regel skickar vi SMS eftersom det inte går att ringa.

Dokumentation även i tuffa förhållanden

Allt information som vi samlar in måste skrivas ner och vara läslig i efterhand så att vi kan få in den i våra databaser. Det kan vara jobbigt att hålla ordning på alla siffror och papper när man är trött och vädret är dåligt eller myggorna surrar omkring en. Men det är nödvändigt för att det ska vara någon nytta med alla våra ansträngningar. 

Om författaren: Rasmus Erlandsson forskar om fjällrävars ekologi som doktorand vid zoologiska institutionen på Stockholms universitet.

Läs mer om Rasmus

För att få dina paket före julafton, beställ innan: 2015-12-17T15:00 Vi har förlängd returrätt till 15 januari 2016 för beställningar gjorda mellan 20 november - 31 december 2015