Sök produkt:

article

Väder och vind

Särskilda förhållanden styr fjällets väder

När du bor ute och rör dig i naturen behöver du anpassa dig till och planera efter vädret. Det är helt enkelt ingen bra idé att slå upp tältet längst ut på skärgårdsklippan när prognosen pratar om kulingvindar, lika lite som du bör passera vandringsledens mest utsatta bergspass under samma förhållanden. Att lyssna på väderprognoser och lägga upp rutten efter dem är en viktig del av planeringen av turen, inte minst när du vandrar i fjällterräng.

Egentligen är det fel att prata om ”fjällväder”, för det följer i grunden samma principer som på andra platser i landet. Men landskapets öppenhet, berg och dalgångar, stora höjdskillnader och andra variationer i terrängen styr och ställer med vindar, temperatur och nederbörd. Olika delar av fjällen kan ha helt olika väder, det kan rentav variera från en dalgång till nästa. Men mest varierar vädret mellan kalfjäll och låglänt terräng.

Man brukar säga att fjällvädret växlar fort, men egentligen ändras det inte så drastiskt som man kan tro. Det är snarare vi som förflyttar oss mellan olika typer av väder, när vi till exempel tar oss upp ur fjällbjörkskogen till de öppna ytorna på kalfjället.

Bergen pressar upp vinden…

Den vanligaste vindriktningen i fjällen är sydvästlig. Luften pressas upp av fjällkedjan och kyls av i de högre luftlagren. De moln som då bildas släpper sedan ifrån sig nederbörd i form av regn eller snö. Nederbörden hamnar huvudsakligen på den sida av fjällen som vinden kommer ifrån. Därför är det normalt mer nederbörd i västra delen av fjällen. Fjällen har allmänt sett lite mer nederbörd än landet i övrigt. Men i fjällen hittar vi också de mest nederbördsfattiga områdena i Sverige – som området runt Abisko. Där kan solen skina från klar himmel när regnet står som spön i backen vid Riksgränsen bara någon mil därifrån.

… sen pressas vinden ihop

Uppe på kalfjället har vinden fritt spelrum utan något som bromsar. Den vindstyrka som hemma i stan upplevs som ”blåsigt” blir på kalfjället ”storm”. Men det är inte bara de öppna vidderna som har betydelse. När vinden pressas ihop i dalgångar och bergspass kan vindhastigheten öka till full storm, trots att den allmänna vindstyrkan inte är särskilt hög. Terrängformer kan också på vissa ställen skapa nyckfulla vindar som beter sig helt annorlunda än förväntat. De kan till exempel komma från ”fel” håll eller plötsligt ta i med våldsam kraft. Varning för vinden!

Vinden har en behaglig sida som svalkar en varm sommardag. Men på fjället, i kombination med snö och kyla, kan den vara livsfarlig. ”Måttlig till frisk vind” låter ju inte så farligt. Men redan vid nollgradigt blir kyleffekten på huden neråt –13°C! Om vinden tilltar blir det ännu kallare. Det är då det börjar bli farligt; när man blir trött och fryser ökar risken för allmän nedkylning. Sådan så kallad hypotermi associeras kanske först och främst med vinterturer men även på sommaren, exempelvis på hög höjd, kan kyla, vind och väta kyla ner en vandrare så kraftigt att situationen blir allvarlig.

Det är därför viktigt att i god tid kunna förutsäga om vinden tilltar och vädret försämras så att man kan ändra sin färdrutt, vända hem eller söka skydd.

För att få dina paket före julafton, beställ innan: 2015-12-17T15:00 Vi har förlängd returrätt till 15 januari 2016 för beställningar gjorda mellan 20 november - 31 december 2015